föräldrarne äro af en och samma Religion, barnen af deras prester och med deras Ceremonier måge döpas, och i samma Religion upfödas: att de wid brudewigsler njuta samma frihet, när ingendera Contrahenten är Luthersk, allenast 3 lysningar förut af predikstolarne, efter Sweriges lag, för sig gådt; och att de likaledes, efter sitt sätt, få förrätta kyrkotagningar och begrafningar; 4:o, att Förbudet emot Missionairers antagande och afsändande inom och utom Riket, för at utsprida sin Religion eller göra Proselyter, med ytterste stränghet bör handhafwas; men däremot deras Lärare icke hindras, att efter kallelse, besöka sina egna Religionsförwanter på sådane ställen i Riket, där de icke hafwa Kyrkor och Församlingar inrättade, samt betjena dem med barndop, Communion, wigsel, kyrkotagning och begrafning, efter sitt sätt; 5:o, att allmänna processioner och ceremonier förbjudas å Publique platser, torg och gator; men ingalunda till inwigning af deras kyrkor, kyrkogårdar, klockor, eller någon af deras Ceremonier, som inom slutne, kyrko- och kyrkjogårdsportar kan förrättas: sträckande sig likwäl icke det som nu blifwit stadgat till Judarne, hwilke komma att ärhålla ett särskildt HandelsReglemente, hwaruti äfwen wilkoren af den dem förunde Religionsfrihet komma att utsättas och förklaras. 1781 den 24 Januarii, KF. MW. 12 T. p. 140–143. Jämnför 7 § i Riksd. Besl. d. 26 Jan. 1779, MW. 11 T. p. 608. För sina egendomar få främmande Religionsförwanter äfwen afgifwa röster wid Swenska prestewal. 1791 den 1 Nov. Kongl. Resol. Ups. StiftsTidn. 1795, N:o 3, p. 103. Judarne tillåtes, att i hwarje af de för dem utsedde Städer, Stockholm, Götheborg och Norrköping, inrätta en Synagoga, samt därwid hålla en Rabbin, med ärforderlig betjening: Ankommande på Judarne sjelfwe, hwad titul och
