beskedelige. Öfwerskrida de af sjelftagen myndighet, eller eftersätta det, som dem i hwarje mål befallt är, eller för wåld och winning någon sak hindra; äge då Öfwerståthållaren magt, att dem med ord och warning näpsa, eller på någon tid suspendera, eller alldeles ifrån tjensten afsätta; dock bör, om brottet swårare är, målet tillika hos domaren angifwas. Finnes någon Uppsyningsmann hafwa afgifwit en falsk och oriktig rapport, för winning och till andras skada, eller umgås någon med otrohet och låter sig besticka, skall den utan allt skonsmål till någon Kronans Fästning försändas, att där arbeta. 1776 den 13 Febr. KF. 13 §, MW. 10 T. pag. 516. Slussskrifwaren och den tillförordnade wakten förmanas alfwarligen, att de uti sina förrättningar ej tillfoga någon den ringaste oförrätt eller uppehåld, utan alla efter stånd och wärde, tillbörligen och wäl bemöta. 1762 den 2 Aug. Ordning för Stockholms Sluss, 10 §. MW. 7 T. p. 5473. Öfwerfaller Post eller skildtwakt någon med hugg eller slag, utan att först wara angripen; straffes med 5 hwarf gatulopp. Smädar eller missfirmar han någon; warde därföre extrajudicialiter ansedd. 1798 den 31 Martii, Kongl. KrigsArt. 6 Cap. 13 §. Skulle någon af Trouppen under tågande bära hugg och slag å den som skjutsar eller å resande; ligge sådant i tweböte, emot hwad allmänna lagen i thy fall eljest stadgar. ibid. 12 Cap. 4 §.' Däräst någon af Krigsfolket, som till handräckning och betäckning wid brännewinsbeslager beordrade äro, skulle under sådan tjenstgöring begå någo brott eller förseelse; straffes då efter KrigsArtiklarne. 1793 den 31 Maij, K. F. 11 §, 4 mom. Angriper Brandwakten i Stockholm någon förbigående med hugg, slag, skällsord, eller oanständigt tilltal, utan fog, böte tredubbelt högre, än efter allmän lag, eller pligte med kroppen. 1729 den 2 April, Kongl. Regl. 22 §, MW. 1 T. pag. 784. War Wärfwaren under sin
