förrättning ej klädd i Uniform, eller gjorde han sig icke af de närwarande behörigen känd, genom framwisande af sitt ärhållne wärfningsPatent, eller har Wärfwaren sjelf wåldsamt eller otidigt sig förhållit, och därigenom gifwit anledning till sitt ofredande; äge då ej annat skydd, än lagen i allmänhet åt hwar och en förunnar. 1802 den 7 April, Kongl. Wärfn. Stadga, 38 §. Förser sig Wärfware under förrättningen med ord eller gerning i annan måtto än nästföregående § (hwilken handlar om twingande till krigstjenst) omförmäler; ligge sådant i tweböte emot det, som eljest i thy mål stadgadt är. ibidem, 40 §. Kan någon Skeppare med skäl bewisa, sig obehörigen hafwa blifwit uppehållen, pligte den därtill wållande Tullbetjenten 100 daler S:mt, till angifwaren allena, andre gången dubbelt, och tredje miste tjensten. 1724 den 5 Dec. Kgl. Regl. för Sjötullsbetjente, 3 §, MW. 1 T. p. 583. Beslagare skola med anständighet och tillbörlig fogelighet sig uti sine ärender uppföra, samt ej sträcka undersökningen till annat, än det, som efter denna Artikel utgör rätta föremålet för deras förrättning; förhålla de sig annorlunda och sjelfwe i tjensten wåld eller orätt göra, ligge i tweböte, emot det som eljest i thy mål stadgadt är; Och ware lag samma för dem, som till handräckning eller såsom witnen medfölja. 1799 d. 6 Apr. K. Lurendr. St. 8 ARt. 11 §. Föröfwar Beslagare wis visitation efter oloflig brännewins tillwärkning eller andra hithörande tillfällen, wåld i oträngt mål, böte dubbelt och afstraffes, då penningeböter kunna äga rum, i brist af tillgång, med watn och bröd, elelr spö och fästningsarbete, allt som brottet är till. 1801 den 24 Nov. IKF. 31 §. Jämnför 10 § i KF. den 9 Martii 1802, och 11 §, 1 mom. i KF. den 31 Maij 1793. Ej mindre Dykeridelägarne sjelfwe, än deras Ombud och betjening, samt arbetare
