Sida:Lagfarenhetsbibliotek V 1.djvu/509

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
509
Missgjernings-Balken, 38 Cap. 1 §.

ock deras hästar skrämde att skena, till märkeligit äfwentyr och fara; så förböds dylika raquetters och swärmares kastande på isarne, eller hwaräst det wara måtte, som någon olägenhet kunde medföra, och det wid 10 daler S:mts bot, ändå att ingen skada skedde; men i annor händelse, borde den brottslige dessutom efter lag för skadan answarig wara; äfwensom den, hwilken beträddes på sådane ställen, som förrbemälte woro, hålla raquetter och swärmare till försäljning, eller ock dem utan betalning utdela, jämte warans förlust, skulle wara förfallen till 10 daler S:mts pligt. 1763 den 19 Januarii, Öfwerståth. Kunng. MW. 7 T. p. 5644, och den 21 Aug. 1793. All skada, som af blott olycka och öförmodelig händelse, medelst öfwersegling eller eljest händer, där ej kommer annars åtgärd i, drage den hwarje sjelf, som förekommer. 1669 den 12 Junii, Kongl. Sjölag, 9 Cap. SjöskadeB. Just. W. p. 517. Jämnför 8 Art. 14 §. i Kongl. Förs. St. den 1 Oct. 1750, MW. 5 T. p. 2978.

Anm. Medelst Öfwerståthållarens Kunngörelse den 19 Januarii 1779, MW. 9 T. p. 135, warnades Stadens innewånare, att om aftnarne, sedan det blifwit mörkt, taga sin gångwäg genom Norra Slottsporten, till eller ifrån den så kallade Lejonbacken, i anseende till de därwid befintelige Precipicer. Mera menniskokärlek hade wisserligen wisat sig, om i det stället, sådana farliga ställen med plank eller staquetter, för menniskolif blifwit gjorde mindre äfwentyrlige.



Q q q 3