åberopande af 40 Cap. 1, 6 §§. MB, samt Kongl. Förordningen den 2 Dec. 1766, såsom för första resan öfwad ficktjufnad, henne i ena bot dömt till 10 par ris och en söndags uppenbar kyrkopligt, Kongl. HofRätten, medelst sitt utslag den 5 Augusti 1801, förklarade 1766 års åberopade Kongl. Förordning till detta mål icke wara lämpelig, utan skulle Spinnerskan C. L, med stöd af 47 Cap. MB, böta hälften af det snattades wärde En R:dr 8 ss, undergå 3 dagars fängelse, samt därefter skriftas och aflösas. Det wore en wälgerning emot mennskligheten, om wederbörande Öfwerdomare, enär de förmärka stridighet i någon Konglig Författning sig förete, genast hos Lagstiftaren sådant i underdånighet anmälde till rättelses winnande, eller om de tilltrodde sig sjelfwe kunna rätta misstaget, sådant wärkstälde igenom allmänna tryckta Kunngörelser och Uniwersaler till underlydande domare, men icke medelst särskilte utslager i förekommande mål. I synnerhet är detta angelägit i anseende till de mål, som icke underställningswis, utan igenom beswär hos Öfwerdomaren fullföljas. Om Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt med dess Förordning af den 2 Dec. 1766 warit, att endast de, som i trängsel utöfwade fickstölder, skulle straffas med 10 par spö eller 8 par ris, huru månge, som icke förstått, att i UnderRättens utslag söka ändring hos de 4 Kongliga HofRätterne, hafwa icke, med förlust af deras existimation i samhället, nödgats blotta sina kroppar och mista sin hud för ett brott, som en annan blott med några dagars fängelse fått umgälla; men äfwen denne har därigenom blifwit lidande, att han ifrån dagen då Underdomaren dömde, och intilldess Öfwerdomstolens utslag blifwit fattat och expedierat, måst uthärda en längre fängelsetid än wederbordt. Jämnför härmed den här ofwanföre p. 145–147 införde händelsen. Till bewis huru lätt för öfrigt de påtageligaste skriffel, äfwen i Kongl. Författningar, oanmärkt kunna passera, kan läsas 85 §. i Kongl.
