Resolutionen på Allm. Besw. den 17 Aug. 1762, MW. 7 T. p. 5378, där, alldeles i enlighet med den tryckta Författningen och dess Concept, som i Kongl. RiksArchivo förwaras, inom 17 rader på 3 ställen nämnes kakelugnswed och kakelugnar, i stället för kalkugns wed och kalkugnar, samt en efterwerld skulle däraf kunna taga sig anledning att tro, det Gottland på 1700talet beboddes af idel jättar, emedan den enkla kakelugnsweden till eldande af deras kakelugnar, borde wara Tre och en half alnar lång. Jämnför Lagf. Bibl. 2 T. p. 161. Högste Domstolens Protocoll den 25 Maij 1789, lämnar upplysning om ett inbrott, wärkstält i helt olika ändamål än de wanliga. Wid undersökning om anledning till den eldswåda, som år 1788 öfwergeck Hans Excellence RiksMarskalken Grefwe Bondes å Kihlsäters gård befinteliga Bibliothekshus, hwarigenom det, jämte därwarande bokförråd till 130000 daler K:mts wärde, uppbrunnit, yppades det, att en Bondedräng, om 17 års ålder, flere resor sommartiden samma år, genom ett af honom sönderslagit fönster uti därwarande boksamling sig sysslosatt, däraf åtskillige böcker och andra till Bibliotheket hörande persedlar hemtagit, hwilka böcker han, efter det de af honom hemma blifwit genomläste, stundom till Bibliotheket återburit, men hwaraf, då han häktades, åtskillige, till ett wärde af 38 R:dr, hos honom funnits. Sidsta gången nämnde Bondedräng i förrberörde afseende, med upptändt ljus sig i Bibliotheket uppehållit, hade genom hans owarsamhet elden, korrt efter hans borrtgång, uti Bibliothekshuset kommit lös. I England är dödsstraff utsatt för inbrottsstöld, och igenom särskilde Förklaringar stadgat; 1:o, att det war lika, om inbrottet och tjufwens ingång skedt på olika tider, t. ex. hålet den ena natten och ingången den andra; 2:o, om det skedt igenom ingång genom skorsten, medelst rutas eller fönsters
