war mäst tillsammans, wid Tingsdörren med en koswants i handen en tima att skämmas, samt dessutom ärsätta ägarne den dem härigenom förorsakade skada. 1754 den 9 Januarii, KB. Jusleen, p. 369. I likhet med KB. den 9 Januarii 1754, om den, som skär swantsar af kokreatur, och KF. den 21 Januarii 1773, MW. 10 T. p. 111, angående den, som mjölkar annars kor, dömdes Stadssoldaten J. R, hwilken afskurit swantsar på åtskillige å Ladugårdslandet och andra platser däromkring i bete gående hästar, hwaraf taglet tillsammans utgjordt 9 marker, skattade till ett wärde af En R:dr 24 ss, att wid påle en timmer skämmas med hästswants i handen, samt böta wärdet af det stulna taglet fyradubbelt med 6 R:dr Specie, eller i brist af böter, afstraffas med 3 par spö, samt undergå en söndags uppenbar kyrkopligt. 1780 den 1 Dec. KB. till S. H. R.
Anm. I 2 Cap. TjufwaBalk. LandsL. kallades den
gortjuf, som stal boskap, hwilket härledde sig ifrån det gorr,
som följer, då inelfworne uttagas. Se Loccenii Lex. Juris
Sveo-Goth. Tit. Gortjufwer. Om tjenstehjon stjäl
husbondes häst eller boskap, eller begår stöld å hans åker och
äng, blifwer frågan, om icke det bör ligga i tweböte emot
simpel hustjufnad, och den brottslige således beläggas med
böter, swarande emot 12 gångor det stulnas wärde. Lagen
utsätter ej något wisst straf, om någon, för att hämnas,
dödar annars häst eller boskap; ty 22 Cap. BB. angår
egenteligen den händelse, då någon will drifwa annars fä ur sina
ägor och hägnader, och kreaturet därunder såras eller dödas.
Ett sådant nindingswärk tyckes, såsom medförande enahanda
rubbning i allmänna säkerheten och skada för ägaren, böra
anses med lika straff som gortjufnad. Wid 43 Cap. MB.
har en Anonyme Auctor gjordt följande Anmärkning:
