Skärtorsdagen och Apostledagarne, hwilkes firande, såsom Helge- och predikodagar upphörde, likmätigt Kongeliga Förordningarne den 11 Nov. 1741 och den 4 Nov. 1772, MW. 3 T. p. 1783 och 10 T. p. 86, hwaraf således följer, att nu mera å dem något Sabbatsbrott icke kan föröfwas. Igenom Kgl. Förordningen den 26 October 1770 blef äfwen i Konungens af Danemark Riken och Stater följande Faste- och Helgedagars firande afskaffat, nemligen 3:dje dagarne i Jul, Påsk och Pingst, Helige 3. Konungars dag, St:ae Mariae Renings och Bebådelsedagar, Johannis Döparens, Michaelis och Alla Helgons dagar, samt tillika förordnat, det Böne- och TacksägelseFästen den 23 October, på hwilken dag en stor eldswåda blifwit dämpad, skulle firas nästa därpå följande Söndag.
7 §.
"Idkar någor arbete eller handtwerk på thessa dagar;
böte tijo daler för sabbatsbrott, utan thet sker til egen,
eller annars nödtorft, som upskof ej tåla kan."
S. F. Gå till skogs och skjuta, eller fara till sjöss att fiska under Gudstjensten, skall alldeles wara förbudit; men om fiskelekar äro förhanden och fara är, att rätta tiden till deras nyttjande förflyter, måge de, efter förrättad Gudstjenst, skötas och i akttagas, och jämwäl en husmann tillåtit wara, emot aftonen, till sin nödtorft och uppehälle att fiska, men eljest icke. Om söndagen må äfwen saklöst förrättas matredning i huset, barns och boskapsskötsel och annan slik, sin egen eller sin nästas nödhjelp, när fara eller fördärf är förhanden, och sysslan är sådan, att hon ingaledes tillåter uppskof, särdeles wid Bergsbruk. 1687 den 17 Oct. KF. 3 §, Just. W. p. 1143. Tillstöta fiskestimmor,
