I Cap. 2 §.
hans namn; förklarade Kgl. Maj:t, att som de wäsendteliga delar af detta heliga Sacramentet blifwit ur akt låtne, och ehuru den Nådige Guden redan wärkat tron hos denne Dräng, genom ordet, wore likwäl nödigt, att hans tro blefwe styrkt genom den Heliga Döpelsens undfående, såsom ock, att denna Act blefwe ordengeligen uti Församlingen förrättad, då Drängen Matts Jacobsson sjelf, med tydeliga och klara ord, komme att göra sin trosbekännelse, och hwarwid wederbörande Kyrkoherde borde underrätta Församlingen om Sacramentets nödwändighet och wäsendteliga delar, samt att detta icke wore något nytt dop; föreställandes Församlingen, att, så wida målet i rättan tid blifwit angifwet, den brottslige Kyrkotjenaren icke undgått en alfwarsam näpst, jämwäl och Faddrarne, att de ganska wida felat i sin pligt emot barnet, därmed, att de en så angelägen sak förtegat intill sednaste tiden, och då först den angifwit, enär därom af andre blifwit efterfrågat. 1745 den 9 Oct., Kongl. Rådk. Prot. och Bref till Borgå Consistorium.
– – p. 10.
Gifte Prestmannen O. W., som, under den
tid han warit Comministern i Fryxdalen, A. B. till hjelp förordnad, med dess ogifta dotter C. B. enkelt hor begått, samt till Embetets missbruk, och den Heliga Nattwardens wanwördande, samt andres förargelse, oansedt han med C. B. i enahanda uppsåtelig synd legat, meddelt henne Nattwarden och absolution; förklarades, med åberopande af 1 Cap. 2 §, och 55 Cap. 1 § M. B., samt 19 Cap. 2 §. i 1686 års Kongl. Kyrkolag, så för det enkla horet, som dess öfriga straffbara förhållande, böra, jämte den wanliga kyrkopligten, tillsammans pligta med en månads fängelse wid wattn och bröd, samt wara det presterliga embetet owärdig, utan widare hopp, att någonsin det återfå. 1737
