Den här sidan har korrekturlästs
— 300 —
Men aldrig fann jag mig dertill så obenägen.
Kom. —
LISETTE, (ensam.)
Förberedelsen har lyckats, som jag spått.
Dorante behöfver nu ej mer än tala blott.
SJUNDE SCENEN.
LISETTE. MONDOR.
MONDOR.
Nå, fästningen är vår, Lisette; vi ha den inne.
Och har jag en rival i nejden, — han försvinne!
LISETTE.
Om jag så vill.
MONDOR.
Nå visst! men utom dess, också.
Du tillhör inte mer din Fröken.
LISETTE.
Hvilken då?
MONDOR.
Mig.
LISETTE.
Med hvad rätt?
