Den här sidan har korrekturlästs
— 302 —
Der seger eller fall i afton väntar mig,
Jag ren, Gudomliga! för dina fötter låge.
NIONDE SCENEN.
DAMIS. MONDOR.
MONDOR.
Nå, ändtlig är jag trygg, hvad våra skulder rör.
Och undrar nu ej på, min själ! att vi betala.
På tjuge täflare ni segrar, som jag hör.
Och Herrn har Biskoppen till bror, som man plär tala.
DAMIS, (utan att ge akt på Mondor.)
Ifall min Pjes går fram, och lyckan står mig bi,
Jag egnar dig, af den, offentligt offergärden.
Då hela Frankrike beundrar ditt genie,
Må det, på lika sätt, bli kungjordt inför verlden,
Att mitt, behagar dig, sublima Polhymni!
(han slår i sin ifver Mondor vid örat med boken.)
MONDOR.
Uff! — Uff! ...
DAMIS.
Hvem fan såg dig? — Nå, hvad jag sagt för resten,
Det kan jag säga om — för dig.
