Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/360

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 328 —


DAMIS.
I er, min farbror, er. Och kan man bättre vara?
Således, tålamod! — Ty annars, som ni ser,
Vårt möte, ömsevis, till frågor kunde föra.
Och jag har några, jag, som kunde göras Er.
Men tänka på vårt spel, är hvad vi hellre böra;
Publiken, med vår tvist, har ingenting att göra.

BALIVEAU, (lyfter käppen.)
Din slyngel! glömmer du med hvem du talar, säj?

DAMIS.
Min Herre, tag i akt, den gesten tillåts ej!
Vi äro, ni och jag, theaterns ledamöter;
Att, på så myndigt sätt, förfara mot hvarann,
Beläggs inom vår corps, mins det, med stora böter;
Bland oss är ingen här, den andras öfverman.
 
BALIVEAU, (afsides.)
Jag gick väl något långt.

DAMIS.
Frid, alltså först! — och sedan,
Till pjesen, min kamrat! — hur är det? börja vi?
Jag är nu jag, en son ...
 
BALIVEAU, (afsides.)
Min ondska är förbi.
Jag kan ej bannas mer, sen jag har skrattat redan

DAMIS.
Och ni, en far ...