Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/362

— 330 —

Tro derför du ett råd som snart skall finnas godt:
Fly detta hungerns land, och vaknad ur din villa,
Välj dig ett redbart stånd, och skapa dig en lott
Som snille och förnuft gemensamt kunna gilla,
Som gör dig aktningsvärd, och inte sällsam blott!
Ett sådant val för dig, det är lagfarenheten.
Geniet kan lysa der, förent med värdigheten.
Omyndigas försvar, och stöd för enkans rätt,
Man äfven åt sig sjelf en lycklig lott bereder,
Och grundar, lika tryggt, på fördel som på heder,
Beståndet af sitt hus, och lyckan af sin ätt.
 
DAMIS.
Jag hatar, — sådan är och sådan blir min lära, —
Den låga blandningen af vinning och af ära.
Som krigets fosterson, parnassens äfvenså,
Berömmets ädla pris för vinstens föredrager,
Och skattar Perus guld för stoft, emot sin lager.
I storhet med hvarann de täfla, dessa två;
Men kan Juristen, säg, förliknas vid poëten?
Den enas namn blir qvar, och når odödligheten,
Den andras, mörknar bort i grafvens natt igen:
Patru är redan glömd, och Rotru lefver än!
Det var ej, som hos oss, i Roms och Greklands dagar:
Tribunen var hos dem de största snillens plats.
Chikanen steg ej fram i Rättvisans palats,
Och, i sitt låga språk, dref gäck med smak och lagar.