Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/86

— 54 —

Ställ murar till hans värn af Latiens legioner:
Mitt svärd, ja, detta svärd hans hjerta skulle nå,
Fast genom öknars grus af tempel och af throner.

POMPÉ.
Och, efter hvad du gjort, om likväl åt en ann
Det pris du kämpat för, kanhända gafs att njuta?

YNGVE.
Dö skulle en af oss, Pompé, jag eller han!
Men .. detta mörka tal, .. hvad bör jag deraf sluta?
Hvad okändt sammanhang emellan hvad du sagt,
Och Oden, dina krig, och Roms begär till makt?

POMPÉ.
Åt Rom, med skyldig tro, min arm jag alltid länar,
Och Oden, tvifla ej, dess hämd förtjenat har.
Men, Oden har en son, mer brottslig än hans far,
En lycklig son, min vän, som större hämd förtjenar,
Mot honom vänds det svärd jag denna stunden drar.

YNGVE.
Mot Yngve?

POMPÉ.
Yngve sjelf.

YNGVE.
Den fiende du söker,
Du känner honom?