(Till Oden, i det han vänder sig att gå.)
Och du som, till förakt af en bedragen verld,
Ej blygts berömma dig, att Gudars rådslag dela;
Hon stundar dig den näpst, du ock af dem är värd.
Se der, ett Guda-svar, hvars visshet ej skall fela,
Ett Guda-svar, bestyrkt af tretti tusen svärd!
ODEN.
Med alla skäl till hämd, en trotsad konung äger,
Pompé min vördnad har, försvarslös i mitt läger.
Jag ärans första bud och tapperhetens mins:
En ovän, utan värn, är helig hvar han fins.
Jag vet, för Odens thron, de faror som du stiftat,
Ditt hopp, din del i allt, som här i Schytien händt;
Vet, med hvad frön till agg du, hemligt låg, förgiftat
Förförda bröst, dem du från deras pligter vändt.
Ett fruktadt folks förtryck har smickrat dig, kanhända;
Jag upprorsandan sett i mina härar tända
Det bloss hon, af din hand, till Schytiens härjning fått,
Och mina höfdingar mot deras konung vända
Den vigt af ett befäl, de ägt af honom blott.
Roms gamla bruk du följt att folkens ok bereda,
Hvars segrars konst är byggd på konsten att förleda.
Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/96
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Jag
