Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— a56 ^ Den, som bränner bäst, men dierp Kättarns djefvulska lekamei^i' Långsamt hUr och evigt ther* När, med lansar af krltikjen. Två Skribenter i gevär, Löpa storm, som öQigt är. Om ett ord, inför publiken} När ej minsta reda fäs, Hvarfor de i häriiad tåga, Men på begges trummor slås I#arm och fejd, af all förmåga: Huem har rätt? — Nå kors, hvad fråga! Den som skälleri det förstås^ När, på politikens bana^ Tvenne hufven träda opp. Och, kring hvar sin höjda fana^ Samla, hvar sin lejda tropp: När den enas rop är: kuJXfen! Och den andras: vakna, ^hrfl Hvem har rätt bland dessa hufven? Den, som slår de andras a � Följ från södern, längst åt norden. Djurens, menniskomas ätt: Öfver allt har Våldet rätt,