^Gif detta kors i mina händer."^ . Han gaf. Hon kysste det. Han ^ck Ännu hon en bedroflig blick , Ännu en suck till afsked sänder. ^i råkas imian kort igen." — Det är min tröst ..Fanräl, min yän! Nu till sitt rum han återvänder, Tar nyckeln ur, slår dörren till, Och tankfull sig på bädden sänker. Men, som han tiger ganska still Med hvad han der i tysthet tänker, Jag honom deri likna vill.
Hans firu förhSU sig annorledes. "Du blir då enka! Ijufva lott! "Men hvad? Din man ett mord begått; "Tar gift, ech dör, och ej beredes! På en gång skrek hon sä, och skre � Ett rörande omständligt bref Till hennes Biktfar stäldt och ämnadt Fort, — jungfrun in! — och lopam opp! Flyg!~Hvart? — till honom . • .Löparn lopp. I flygande vardt brefvet lemnadt Till honom, som var van *att få Fruns bref i tysthet dä och då. I flygande kom löparn åter. �.
