Af dagar trott, och mätt af an, Uppfinnarn dog och fans ej mer. Hans vana var att hattefi bara Med breda skygg, som hängde ner. Och hvem var ej af samma lära? Af ingen hjema. drömdes an Att hatten till forbättring trängde. Och efterföljarn 'ärfde den^ Med i(amma breda skygg som hängde. Men, efterföljarn var en man. Som sökte ära, äfven han, Och snart sitt medel sd* och prisar.*
�
Nå hvåd? Jo,. om en tids forlopp, Han sig publikt i Staden visar Med ^na skygget fästadt opp. Omöjligt låter sig förklara Till hvilken grad man fann det godL Se, ro^e hela Folkets skara, Hvad ensam denne man förstått! I sanning, detta feltes blott, Och sådan borde hatten vara! Förbättram lyste och försvann. Men rummet intog snart en ann. Som herre till :den Srfd^ skatten. Fann på, dm framgång lika trygg.
