— 4i6 _ Och folkets rop från trakt till Ifaktj Nej, dessa vittnen af din* makt. Ej högre diti förtjenst beskrifva, E> teckna Dig, som större man, An n8r, förutan bloss och spann, Du kommer att ett Samftind lifva. Som ditt beskydd Du värdigt fann. Men som ditt Snille blott kan gifva Den visshet att odödligt blifva^ Som ej ditt välde gifva kan. Att glädjen af din ankomst sprida,' Förtjusningen Dig föregår: Behagen leka vid din sida. Och skamtet ler i dina spär. Den' goda Smak som nu kan djerfvas Att träda Bores trots emot, Tar der sitt ställe vid din fot, Lik nattens iSgcl vid Minervas; Och räds ej mer det Lejons hot, Som, tygladt under dina händer. Tillförne ligger der och vänder. Med sakta rytande, sitt klot. För verldens Prinsar, hvilken lära! För Nordens häfder, hvilket drag! Att Hämnam se af Svitiods lag^ Än strålande af kronans ära. De
