•- 465 — Visiter, sqvaller, dans, högt spel och fina rnsj Men en harmonisk rad, som dina känslor väckte, För likars nöd, och likars yXl; Men något lyckligt drag, som lyste opp dia själ^ Som öfver ögats krets din tankes forskning sträckte^ Ock.gai dea små begrepp om värdet af ditt slägte^ Se det^ — det vore ock, om jag mig yttra må^ Just:e; sä ofört/ent, alt någon aktning fa.
Men nog om Lyran, eller Lutanj Till prosan ordningen dernäst � Ett Sällskap SiuicU Förnuft, ett Sällskap det förutan^ Bekriga här hvaran. Det sista prisas mest. Man tvistar, fulLaf smak, om hvem �om sjunger bäst: Den Greska rhiloincl, den rama svenska Göken *}• Och * * * messar som en prest^ Prosaisk poesi ^*), gudomligt skön^ „^ (år kokenl Den sekt som sig förstår på spöken^
- ) Vitter dtspiit Ibr nSnga 8r sedsti i St Posten.
- ) Ett slags vijtteihct, soin man vid samma tid försdkte
att lios oss alluiännare införa. Bland de tusen imt dSrIigheter> soitl tid eftrr annan passerat genom den föränderliga nionnisko-lijernan > liar det ocksS Tarit en, att Skaldekonsten ej vore ann^ iin ett förStndrodt namn pä prosan � Man blfiste opp denna sistnämda, till en viss osmaklig grad ui' svulsfighet, och denna aSlauda fÖrderlVade prosnj kallade man pocsi<* Na* tarlig talang y förvärfvad konst j Huimets beba^. LiBo^otéDs Skr. II Di3L. 5o
