Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/189

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 179 —

beundrar hans poetiska skönheter, med håren resta på hufvudet. Andra nationer hafva följt dessas efterdömen; ty det är i anseende till efterdömen, sällan så mycket fråga om goda, som om starka och lifliga. Danskarne hafva, om jag ej felar, några sådana stycken. Äfven vi hafva slutligen också fått den lilla Balladen Fredriks vålnad, öfversatt af en mästare, och ej derföre af bättre slag. Det är sant, att dessa ämnen äro rika på djupt intryck och starkt skakande målningar. Det är också sant nog, hvad någonstädes blifvit sagdt skämtvis:

Gunås! det största mästerstycket
Är, hvart ni går, geniets moral.

Men mig synes som geniet och talangen ändå alltid gjorde bättre, att hålla sig inom gränsorna af den philosophiska upplysningen; och som behagen af deras pensel aldrig borde användas, att, om jag så får säga, inrota i känslan och inbillningen, hvad man behöfver så mycken möda att utrota ur förståndet. Det synes mig ej nog värdigt upphöjningen af sanna skalders bestämmelse att säga: vi förnöja menniskorna, och bruka dertill alla medel som bäst lyckas oss. Upplys dem ni, förbättra dem ni, och bruka dertill de medel som ni finner tjenligast. Dessa begge kall sy-