� sviaas Tara sådana genom utgången, och framti:m motsatta erfarenhet *). Jag kan ej neka till min fruktan, att denstar-> i väckelse och den cntliusiasm, som i alla ämnen. !ma åtfölja njhetcii, tilläfventyrs något för hög^ )pdri �vit den kniiska philosopliicns berömmelse. Lt sådant beröm grui\dadt på dess möjliga nytta,
- h på den tacksamma vördnad dess upplieisman i
et fallet förf jenar, borde dock ej tadlas, så framt det medförde följder, li vilka kunna blifva försjelfa det inenskli<j;a förnuftet i längden skadliga. Ef-^ T (let nästan otroliga som utropas och försäkras m de kritiska principernas verkan, till en total orandring af hela det menskliga tanke- och kuntaps-$yst'jniet, borde hvar Dch en, som ej haft ller har tiilfiille att göra sig deri bevandrad, så pplyst, så sundt förståndig han' ock må vara, illa i fullkomlig misströstan, om han verkeligen ger ifSgot förnuft, som nu mera duger att lysOi ♦) Författaren tror sig ej btliöfva, hos den kritiska phi* losopliietis älskaro, uisiikta detta följande. Det skr^fs under de företa ropou ligs oss oiu den nya fornuftsftolen , soin pSstods vara uppgången lor vcrlden , och som y det är sant, begynte meå att göra gräseligen mörkt. Det inuch^lJer ingenting annat, än författarens första gissningar, eller rättare sagdt. Första farliSga i detta iUune, som blir visserligen af ingen vigt, 8& snart den e) fur någon derigmoni att den af följden 'mer^ cUfr mindre rättvisas. --topoLDs Skr, III Del, i6
