^i^ 's5o - �i � matiska djnpsinnigheten. Om Ti underseka, i 1 ket philosophiens tidehvarf förnuftets ljus minst, svarar historien: då subtiliteten varit si Och det förhåller sig i den delen, med phil phien som med andra ämnen i allmänhet: si litet och realitet, voro alltid två störa fiende hvarandra. Om vi ändteligen fråga, på hvilb der det allmänna förståndet likasom hejdats i gång, likasom stått stilla och visat sig modfi • kraftlöst, osäkert, skola vi finna, att detta ni alltid inträffat, då begreppet om all upplysa fuUkooiligbet, varit fästadt vid en viss läras gr der, en viss method, en viss auktors anseei $om regerat i skolorna. Likväl är det möjligt, att tid och möda k na mycket förminska den del af dessa svårig ter, �om har sin grund antingen i blotta uttr kets mörker, eller ock uti idéemas ovanlig Men olägenheter som ligga i naturen af sai och som ingen tid botar, äro de som följa grunddjupt bevisningssätt i allmänna fömuftsä nen. Dessa äro, att inveckla sig i spetsfunc heter; att ofta uppoffra sanningen för systec åtminstone att fängsla undersökningen inom gr aoma af vissa gynnade hufvudsatser, h vilket rit alla systemers ursprung och undergång; änc ligen att vänja tanken alltför ensamt till en
