lievisningaform , som antingen g3r till slut ajelfVa gnindligheten löjlig, eller ock på annat sätt ska- dar upplysningens allmännare framsteg. Den allt- för bevisningsbiindna methoden löper nästan alltid farftt att medföra någon af desäa elaka verknin- gar; icke blott g' nom sin lärda tröghet, sina onyt- tiga baksteg i alla ämnen till de yttersta fömuftA- grunderna^ sitt förakt för det sjelftydliga, och sia konst att göra det klara obegripligt; men äfvea oclf förnämligast genom den allmänna häruming \ deraf som snart uppkommer, och den skefhet i mndt förnuft, som alltid följtu* medelmåttans grund- lighet, Det föihåller sig nemligen med den sy^p fitematiska bevisningen, alldeles som med rimkon- iten. När den icke understödea af ett verkligt L snille, medför den ett visst tvång, som till och med qväfver det sunda förnuftet. Ofta åter har detta tvång en annan och helt stridig verkan. Och mången som känner sig oförmögen, att någonsin tlrifva en sida god populär philosophi, finner der^ emot lätt, att demonstrera från principer; likasom den, som saknar alla tankar för prosan, väntar dem med förtröstan af rimljudet, Någon torde le häråt, såsom åt ett skämt utan mllvar; men man känner då icke smittan af all Dyhet Man förändrar fasonen på sitt förnuft, likasom på. sina kläder, efter det bruk som mest
Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/261
Utseende