All publicitet Sr ett slags dom på att rara
- till namn och heder fogelfri; ryktbarheten en Ocean
- hrars böljor vräka emellan afgrunden och skyar- j da, och hvars rörelse tilltager i den mån, man 1 ikiljer sig ifrån stranden. Men af allas, är in- .gens öde värre än auktorernas. Statsmannen, om m han har fiender, har också medel att göra sig
� fruktad, och vigten af hans embete, sätler ho-
^ nom öfver Jaga oförrätter, eller håller honom
- , uppe dereniot. Artistens publik ar mindre, dcr-
- före ädlare, derföre rättvisare. Förfallarcn der-
�mot döiumes af alla, och hans namn, hans va-
relse förblifva länge, i hela verldens händer, ett ^. mjukt ämne, hvaraf man gör strafl'löit de ovUr- - digaste skampluner. Detta varar intill dess tiden . tn gång stadgat hans rykte till en viss form, som . det merendels ej får, förr än tiden först krossat ~ kans egen. Den dumma orgheten mumlar i stof- tet mot de mäktiga; men hon upplyfter djerft sin " breda panna emot skribenten, som blott har för-
- nuftet på sin sida; ett medel,, hvilket, likt alla
goda medel, verkar med långsamhet. Detta öde afskräcker. Ju mera synbar ]^Ul^
- någon äger i samhället, ju mera måste han daiia
att blottställa sig. Den som någonsin skrilVit en Tettig rad för pressen, vet, att man gör det al- ^ig onäpst% Det är omöjligt för förnuftet, säger i \
