Den här sidan har korrekturlästs
FÖRELÄSNING om HEDERN.
Jag talar här, mine Herrar, icke om den slags heder, som består i tänkesättets ädelhet, och hvarom ingen fråga är att man ju äger den, när man bär en rock af superfint kläde, med glindrande knappar, värja vid sidan, och håret väl inpudradt.[1]
Jag talar om det mera ovissa slaget deraf, som består i andras tankar om våra förtjenster; om detta lif i andras bröst, (för att nyttja Popes uttryck), som ifrån den första till den sista i samhället, utgör det hemliga föremålet för allas önskningar.
Philosophen, som vill synas likgiltig om menniskors bifall, gör likväl allt för deras beundran, och Eremiten, som flyr dem med afsky, ser sig om i flykten och kommer tillbaka, om han blir varse, att ingen lemnar uppmärksamhet till hans verldsförakt.
- ↑ Redan detta hänvisar på en mycket äldre tidepunkt än den närvarande.