_ 48o — likasoib barnen, hvilka sedan de fått tis, tvingas med riset, att åter se glada ut Men af alla^ fann sig ändå ingert i värre be* lägenhet än den tredje sonen, med sitt Snille till hustru. Man skulle sagt att hon varit Jians bof- mästarinna, och att herm i huset blifvit satt i pension hos frurt. Den första af hans skyldighe- ter, var att alltid hafva orätt, och hela hans ak- teriskap en utarbetad af handling derom* Hade han sysslor, borde han deröfver inhämta sin vist frus betänkande, hvarförutau han kunde räkna på att alltid hafva betett sig utan urskillning och klokhet. Yttrade han sitt oradome öfver någon sak, eller si it tycke i ett ämne af smak, felade aldrig hans fru att hafva ett skiljaktigt. Det skå-^ despel som roat honom, var odrägligt Den dan<^ serska, som ej behagade honom, var ett underverk af lärd sprängkonst Tog han slägtemas parti, for^ svarade hon folkets; höll han folkets, försvarade hon slägternas. Han var lycklig, om han i något sällskap hade frågat, svarat, suttit, skrattat henne till nöjes. Ändteligen, till höjd af jemmer, up* penbarligen gäckad for sin okunnighet, må- ste den uttröttade mannen ofta använda nät- terna, att bereda sig till de vittra samtal, hvilka om dagarna i hennes sällskap föreföUo. Allt
