egen vettgirighet, eller för lefnadens tröst, eller för det borgerliga samhällets tryggare bestånd. Sådana frågor äro dessa följande: huru har verlden tillkommit? Har den en Skapare? eller existerar den af sig sjelf, antingen genom sjelfdaning efter materiens egna sjelfverkande lagar, eller må hända, af evig nödvändighet, sådan som den ännu i dag visar sig? Om verlden är en Skapares verk, har Han gjort materien, eller blott bildat henne? och i sådant fall, hvilka äro materiens, hvilka denna Skapares natur och egenskaper? Hvad skall man tänka om menniskosjälen? Är hon ett namn, eller en sak? det vill säga: en från kroppen åtskild varelse, eller en förening af dess ädlaste och finaste egenskaper? Om hon är en från kroppen åtskild, sjelfbestående varelse, är då denna varelse materiel, eller andelig? det vill säga, af ett ämne, som kan af vår föreställning fattas; eller af ett ämne, som har för oss alldeles ingen begriplighet? Skall hon upphöra med kroppen, eller skall hennes varelse efter kroppens upplösning ännu fortsättas? Gifves således för menniskan, eller gifves ej, ett lif efter detta närvarande? — Se der en del af de frågor, som i alla tider sysselsatt det forskande menniskoförnuftet.
