Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

XIV

men åtskilligt af hvad Leopold hade föreslagit gillades dock, och inrycktes i den af ständerna sanktionerade tryckfrihetslagen. Af Leopold är också den med rätta berömda och i sjelfva vår grundlag förvarade definitionen på tryckfrihet, så bestämd till sitt innehåll, och så ädel till sin syftning, att, utan störande af allmän eller enskilt trygghet, befrämja samhällets förädling genom upplysningens obehindrade utbredande.[1]

Emellertid syntes den öfvertygelse vilja utbreda sig, att vitterheten, ej mindre än staten, behöfde en ny lagstiftning. En vitter skola uppstod, som utan egentligt sammanhang med Thorilds, likväl kunde anses såsom en fortsättning deraf. Hennes lärjungar voro i den ålder, då man är benägen att förföras af en falsk smak, innan man ännu känner den rätta: då urskillningens svaghet och

  1. Denna definition, i grundlagens 86 § lyder sålunda: Med tryckfrihet förstås hvarje Svensk mans rättighet, att, utan några af den offentliga makten i förväg lagda hinder, utgifva skrifter; att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna derföre straffas, än om detta innehåll strider emot tydlig lag, gifven att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning. — Äfven den 3:dje § i tryckfrihetslagen lärer hufvudsakligen vara af Leopold.