Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/217

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— nog -^ ej är ndgctj men h?araf allt blir. Ty dSger han, aUt som är (oemL i bestämd bemärkelse), eller tydligare sagt, hvarjQ något j är aliUd ändligt � ovfisendtligt, förgängeligt, just derigenom att d^ är ndgét. Sä yida det är något ^ är det rätteligen sagdt, icke något; utan det redbara deri utgöres blott och endast af detta första Ursprungliga är^ h?ilket endast finnes och framträder i subjektets och predikatets copula, under det att hyarkensub- jdLtet eller predikatet äger i och för sig sjelf , nå* gotdera, annat än. ett falskt och skenbart varandet Och nu: detta från allt slags subjekt eller ol^ekt, det YiU säga, från all bestämd tillvarelse, rena och grund*tomma, detta följakteligen alldeles obestämda och obestämmande j menderföre h^a, totala j absoluta är^ --^ se der det rent af oänd* liga och eviga j det allena sjelf ständiga ochrea^ la ^ .alla väsenders pjäsen; med ett ord: det AbsdiUa., Man kallar det äfven Absolut Identitet^ efter det innebär alla motsatsers och differensers unprungliga indifferens eller enhet. Likaså ftrdet namn af Absolut Totalitet, efter det utgör på ea gäng ett och allt. Ändteligen heter det ock, med ett annat allt sammanfattande ord: Absolut För^

^ Cfr. Jmeohi an KSppen snr Brief, i Schellings Lehre öder das ganze der Philosophie des absoiuten Nicbts, Ton Köppeo, p. a48, a49*