gronder i �frigt fiirblir den samnuu Frigan ir om en lärdomsgren, som lättast af alla låter forvandhi ag, vare sig till alldeles onyttig eller rent af skad- lig; om nya Ifiror af den mest äfventyrade spekn^ lation, och deras inpreglande hos ungdomen, redan abraxt i deras oprfifrade nyhet; findtligen om nt � trängandet af gamla begrepp, Tigtågare för aamr- haUsväl och menniskotrost, än att de bmna på minsta sätt ersättas af de nyare. Jag bor fomuH. da, att en upplyst styrelse, understödd af det all- manna förnuftet, och när sä behöfves af den all* manna lärdomen, torde böra finnas nägot bättre qyalificerad till domare i dessa ämnen, än en ung graduerad person, nyligen Professor, och dodk icke sällan ett medelmåttigt hufvud, ehuru med goda esamens-betyg, att hafva kunnat rätt bra alla le* xmma. B. Lemnom satiren, Broder, och hållom oss vM saken och sanningen* Du älskar ej den nya vänd- ning som filosofien tagit, och tyckes vilja att sty- relsen skulle genom sin myndighet hämma och förebygga den. Emellertid talar du om grundliga het, och fordrar den tvifvelsutan. Men gifves nå- gon gmndlighet, utan att grunden blifnt funnett?' och har detta skett i gamla filosofien? Eller viDe du, att en rättskaffens lärare skulle mot bättre vett inplanta hos andra begrepp och öfvertygelser, hvil-
