Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/36

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

XXXIV

åstadkommas." Med tystnad böra icke heller förbigås de förträffliga stycken Leopold lemnat i det brutna versslaget. Ju lättare detta synes vara, såsom saknande bestämda reglor för omvexlingen af långa och korta verser, desto mera sällsynt att finna denna omvexling fullkomligen afpassad både efter tankarnas gång och välljudets hemliga fordringar. Den som läser Det svåraste Miraklet och författarens öfriga poemer af samma art, skall utan tvifvel erkänna, att dessa fordringar aldrig blifvit bättre uppfyllda.

En annan utmärkande egenskap af Leopolds Sångmö är den Filosofiska Stämning, som herrskar i hans flesta skaldestycken af blandadt innehåll. Hans röst är rösten af en vis, som sjunger för att behaga, men ock för att upplysa och förädla sitt slägte. Man har i våra dagar velat ur poesien bannlysa allt moraliskt, och snart sagdt, allt filosofiskt innehåll, under förebärande, att sådant skulle skada poesiens frihet och förnedra henne till en tjenarinna åt förståndet. Men är det väl en förringande tjenst, att gagna förnuftet och menskligheten? Är den icke, tvertom, det yppersta herradöme? Har musiken blifvit använd att bilda menniskor till sedighet och laglydnad, målarekonsten att föreviga minnet af