Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/40

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

XXXVIII

Är det dessa Göters sträfva,
Hjeltelika språk? Se lätta sväfva
Gratierna i dess drägt,
Genomskinlig, rörlig för hvar flägt —

och man lyckönskar Svenska vitterheten, att i detta afseende äga mästerverk, jemförlige med Fransmännens bästa och förträffligaste Pièces fugitives.

Leopold förenade den stora skaldens egenskaper med dem, som mera egentligen utmärka filosofen: djup eftertanka, regelbunden slutkonst, metafysisk skarpsinnighet. Med lätthet omfattade han en hel kedja af allmänna idéer, till dess grunder, sammanhang och följder. Noggrann i begreppens sönderdelande, fordrade han sträng reda för deras användning; fordrade ej mindre varsamhet och säkerhet i grundläggningen, än följdriktighet i systemets särskilta delar. Aldrig var derföre någon svårare att afspisa med blotta ord. "Från ljud till saker," var hans filosofiska grundmaxim. Honom tillfredsställde man hvarken med en skenbar djupsinnighet, eller med genialiska hugskott. Ifrån den grundlighet, som åtföljes af klarhet och öfvertygelse, skilde han noga klyftigheten, som är en fruktbar källa till villfarelser. Han hade nog snille, att genomskåda