Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/408

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 8éb — lidfHlgaé i fll6å �fibn? Uiéslätbitt åeti HliM, béa antagom att aldrig någon ktttiélä fanaes bos méä- mahnit bvarken af blygsel och afsky fSr det od- ååf eller åf aktning för det goda oclt irinérHgt bi- CÉlitdertilli Sökom i blotta förhoftet den etik .* �1 �. . �1 ,.™ i �b �rd � .kyHigh.U,„ �h f* ffom 099^ h vilket � den alltså här blir,^ eoligt dél nyss anförda tanköslulet? Nödväiteligfcyis deuna: att fullkomligt lika naturer bota behandlas full* komligt lika. Således, laär )fi^ vattnar och våréér den ena blomteany mefli afbrjrter och söndertram- par den andra � begår jag en iätnboralitiet? Nej, aivai^ nt^ � det är här fråga oto V8relser*bégåfvadé med lif och känsla. Alltså y när ja^ låter min em häst släpa dagligen för plog och lastvagn, änder det att den andra står omödad och glänser af fo- der och vältrefnady begär jag på lika sätt en mo- ralisk orättvisa? Nej, svaras äter � regeln angår Uott förnuftiga väsenden. Men hvad har då för- nuftet � som berättigar det allena till detta högre afseende? Månne det � att jag med dess tillhjelp kan beräkna mina fördelar; kan utröna tingens i^atur och förhållande � så långt jag behöfver till mina ändamål? Nej � svaras mig ånyo � skälet lig- ger deri � att den förnuftiga naturen har ett vär- de i sig sjelfi som ålägger aktning och pligtför- J^indelse. ^UU Men,. �)|l aktning består ej i annat �