XLIV
Filosofien; eller en skarpsinnig, systematisk Tänkare med så lysande rätt till Skaldens odödliga ära.
Såsom estetisk filosof har Leopold gjort sig högeligen förtjent af sitt lands vittra odling. Icke blott i dagblad och tidskrifter sökte han, lik sin vän och medtäflare Kellgren, att utbreda sunda begrepp öfver litterära ämnen; han har äfven utredt vitterhetens hufvudläror i fullständigare afhandlingar, hvilka dels förut tryckte, dels nu första gången utgifne, komma att intaga femte delen af hans arbeten. De förnämsta af dessa afhandlingar äro, utom inträdestalet i Svenska Akademien, den till en del omarbetade afhandlingen om Smaken, jemte en afhandling om Dikten. De förtjena att kallas med det namn, som Leopolds motståndare Thorild fordom gaf åt sina kritiska uppsatser, ty de äro i sjelfva verket "Utkast till en Lagstiftning i Snillets verld" och troligen skall man i den Europiska, nyare litteraturen länge söka omkring, innan man för vitterhetens teori finner en lika grundlig, vis och fördomsfri lagstiftare. Man skulle om denna lagstiftare kunna säga, att han är både mild och sträng: mild, emedan han medgifver en icke fördömlig olikhet i smak, efter tidehvarf, nationer, enskilt lynne och
