hon med förtrytelse slutligen helt och hållit försvunne från ett tidehvarf, som ej mera förstod att hvarken värdera, eller ens igenkänna henne.
FJERDE STYCKET.
Om den gamla Götiska Dikten och den nya
Smaken för detta slags Vitterhet.
I bredd med det nyss omtalta orimliga skaldeslaget och med behaget dertill, är jag långt ifrån att sätta den hos oss så ifrigt uppvaknande kärleken för den götiska fornåldren. Den förra smaken är låg och förkastlig; den sednare kan vara berömlig: och det vore blott öfverdriften deri som kunde böra finnas klandervärd.
Såsom ämne för kunskap och forskning, förtjenar det götiska fornstudium visserligen alltid sin aktning. Från poetiska sidan visar sig åter dess förtjenst något mera omtvistelig, oaktadt den stora mening derom, som man bemödar sig att hos oss väcka och underhålla.
Vid betraktande såväl af den ifver hvarmed detta sker, som af sorgfälligheten att påkläda nästan alla ämnen, åtminstone alla svenska ämnen, den götiska forndrägten, så långt någon lapp
