Bores söner som dräpa Jätten Ymer, och göra jorden af hans kött, hafvet af hans blod, bergen af hans ben, stenarna af hans tänder, ändteligen himlen af hans hjernskål, som de vrida på fyrkant, och sätta under hvardera af de fyra hörnen en af dvärgarna Öster, Vester. Söder och Norr. Jag har tyckt mig finna en förtjusande mening i den grekiska Kärleksgudinnans gördel, sammanvirkad af idel behag, löjen och förföriska retelser; men jag har beklagligen deremot ej kunnat finna någon minsta mening i FenrisUlfvens kedja eller fängselband, hopgjordt af kattfjätens ljud, qvinnans skägg, fiskens andedrägt och fågelns spott. Just sådan synes mig tvertom, på alla tider och orter, den vilda grofhetens snillelek.
Vore jag målare eller bildhuggare, skulle jag åtminstone icke välja till ämne för min talang, hvarken Vallhallsgeten, som skaffar karet fullt af mjöd åt Gudarna, eller Thors nattherberge i tummen på jetten Skrymers handske, eller hans försök att lyfta Utgårda-Lokes katt, eller huru han brottas med käringen Elle, som dock visserligen ej utgöra de sämsta ställen af den götiska mythen. Det gifves andra, som i det afseende kunde nämnas, t. ex. Thors resa till Jätten Gejröd, då han vadande öfver ån Vime finner vattnet gå öfver skullrorna, och när han ser opp blir varse
