lefnads- och menniskohärmning; väl kanske äfven författaren, såsom tragisk talang, genom några äkta tragiska ställen: infelix operis summa, quia ponere totum nesciet.
Låtom oss erkänna, att hela den tyska teorien icke är i grunden annat, än en utstuderad motsats af den fransyska, ett beräknande på den samtagnare folkodlingen, likasom fransmännens på en högre och ädlare. Af bitterheten emot fransoserna, hafva de tyska författarne beklagligen låtit förleda sig till ett lika ovillkorligt hat emot hela deras omdömeslära i vitterheten. Alltsedan Lessings tid har man arbetat på att sätta regelhatet i system och hvardagslifvet på tragediens thron. Rakt mot det fransyska vettet ställdes nu den tyska skarpsinnigheten; och hvad hos mönstret Shakespeare var ännu blott följden af nyfödd konst eller tidens råhet, har blifvit hos de lärda tyskarna resultatet af djupa begrundningar. Jag talar alltid om blotta teorien. För geniet i utförandet hos en Lessing, en Schiller, en Goethe, knäböjer jag med beundran.
