för hvarandra. Skiljas nu verldarna i herrlighet och sällhet, så bör du gissa, att det fins någonting som medgifver för hvardera en större eller mindre fullkomlighet af daningslagar. Likasom på din jord, der mekaniska konstens fullkomlighet olika uttryckes, efter ämnenas natur af träd eller metaller. Deraf ser du strax, att det mindre fullkomliga konststycket kan vara stäldt efter sitt ämnes bästa lagar, och ändå vara temligen slätt. Ett ur hopsatt af träd kan vara det fullkomligaste af alla möjliga träur, men om någon sade: detta stora ombygge, som höljer det; skräpar för ögat; den der långa svängaren, som evigt sopar väggen, hindrar mina rörelser i rummet; dessa tunga klampar, som drifva dess gång, besvära mig att dagligen uppvinda; hvad skulle du tänka om en beundrare af de allmänna träurslagarne, som kom fram och svarade: "nej allt detta är skönhet, klokhet, sammanstämmelse. Det är höjden af tidvisningskonsten. Sjelfva fulheten och obeqvämligheten bli här fullkomligheter; ty de äro nödvändiga medel till det stora ändamålet att veta hvad klockan är. Utom ombygget skulle verket förderfvas af dam; utan svängaren mättes ej dess gång; utan tyngderna drefs och fortskred den ej." Skulle du ej le, då du visste dig bära i din ficka en tidvisare oändligen både
