trapporna uppföre, fann man huset alldeles uppbrändt innanför isväggarne. — Jag trodde det väl, Signor; men om naturen sjelf ingenstädes gör orimligheter, kunna de väl finnas i seder och inrättningar. Se här hvad jag på ett annat ställe läser hos min son:
Alla sådana personer, som antingen hafva jord i förläning af kronan, eller åtnjuta pensioner, äro förbundna, att till Anatomi-salen i Åbo öfverlemna sina kroppar till uppskärning. Säg mig, är detta möjligt? — Vid alla helgon, Signor, huru kan man skrifva sådant? Berättaren hade åtminstone bordt tillägga: efter döden; ehuru löjligheten icke ens derigenom blifvit särdeles mindre. Möjligt vore, att i Finland funnes någon sådan inrättning, hvarigenom högst nödställde personer, som der dö, förpligtas att på detta sätt gagna samhället, emot den sjukvård och det underhåll som de i lifstiden åtnjutit. Men hvilken förnuftig skall väl någonsin tro, att alla Kronans pensioner och förläningar icke äro annat, än ett köp om deras kroppar som åtnjuta sådana? Dessa fördelar tilläggas ofta män af hög rang och stora förtjenster emot fäderneslandet, eller deras enkor och döttrar. Tror ni att någon af dessa skulle mot en lifstids-pension bortsälja sin kropp, för att efter döden blottas och
