fördömt hvarannans smak. De förra predika mot köttsligheten; de sednare mot grillfängeriet. En lärd man, på sin trästol i sin vindskammare, skådar med ömksamhet tvers öfver gatan på den välmående köpmannen, som bor i ett fyra våningars hus, hvarest ingen bok finnes utom kassa-böcker; och denne i sin damastsoffa, genomögnande herr författarens debet, betalar honom med hög ränta tillbaka hans lärda medömkan. Den ena skall säga er, att själen är det förnämsta af er varelse; den andra svarar der till, att kroppen är det redbaraste.
Man synes ännu icke hafva påmint sig,att man har både själ och kropp; med tiden torde det väl falla någon stor filosof in. Men de stora upptäckter göras långsamt.
Denna stora man torde väl lära oss konsten att förena kroppens och sinnets känslor, så att de till en gemensam sällhet understödja hvarandra. Man skall då utan tvifvel äfven få veta, att man aldrig är lycklig med bara sinnet, utan en smula galenskap, eller med bara kroppen, utan en smula bestaktighet; och att det aldrig står fullkomligt rätt till, hvarken när kroppen dödar sinnet, eller sinnet kroppen.
