Sida:Leopold Samlade 5 1833.djvu/485

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 479 —

D. 6. ejusd. Var jag på Concert hos N. N. Som sångerskan skulle stiga fram, snafvade hon framstupa, hvarvid hände att den ena ton kom alldeles ur led. På gatan träffade jag en ung person af vackert utseende, som tillböd mig ett skönt löshor för 9 daler kp:t. Lät anbudet fara. När jag kom hem tillbaka till min gård, gick jag vilse i skymningen, och råkade i snor ända upp till midjan.

D. 9 ejusd. Fick jag bref ifrån min brorson i Upsala, som disputerat under ChemiæProfessorn angående Sopors natur. Lona hade han behöft, skrifver han, till Præsidis förnöjande. Samma dag lät jag öppna odern, och log hela dagen, emedan jag var mycket illamående.

D. 11 ejusd. Reste min bror, fendricken, som legat en tid här på landet för att sköta sina sor. Skickade med honom till staden tu par stöflor, jemte annat skotyg som behöfde solas. Samma dag lät jag uppgräfva mosen.

D. 13 ejusd. Några äreförgätna bofvar hafva i natt borttagit mina ro-stenar. Det är hårdt att blifva så förhonad, men att låta uppspana och straffa dem skulle ej bota mig. Samma dag skref jag till min fästmö, utom annat som rörde vår bosättning, att min loge brann beständigt, och att ingenting kunde utsläcka den.