Sida:Leopold Samlade 5 1833.djvu/511

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 505 —

sig, fortfar att likafullt hålla mannen för död 1811 och tror fullt och fast att det är den dödas hämnande skugga, som ur grafvens famn uppträder emot honom midt i föreläsningen. Effekten häraf skall vara riktigt komisk, försäkrar man. Det förmenta spöket, draperadt i en lång hvit slängkappa, med ena armen framsträckt derur, synes likasom ärna sig framåt bordet, under det man gent emot, ofvanpå bordet, ser Föreläsaren, som af fasa öfver en sådan opponent, med bakstjelpt nacke, stirrande ögon och frånstötande armar, visar sig i fullt begrepp att utropa med Macbeth, vid åsynen af Banquos skugga:

Bort hiskeliga hamn, låt jorden skyla dig!
Bedragande fantom, som Satan iklädt sig,
Din barm är tom på lifvets låga. —
Ja, stå der, grafvens lögn, och blig!
Du har ej blod, ej merg, ej skådande förmåga,
I de der ögonen, hvarmed du glor på mig.

De som minnas verserna hos Shakespeare, försäkra att de stå likasom skrifna i Föreläsarens ansigte. Föröfrigt vet jag hvarken huruvida taflan sedan blifvit fullbordad, eller om så är, huruvida den kommer att synas på någondera af de vanliga Expositionerna. De fleste anse den vara ämnad att såsom gravyr åtfölja Herr