som vill från detta rum förtjena att höras. Men dels finner sig en hvar, oaktadt allt bemödande, likväl alltid tillbakadrifven inom gränsorne af sin förmåga, dels äfven har, genom flera förenade tillfälligheter och i synnerhet en till hög grad rubbad helsa, ingen tid kunnat vara för mig till ett sådant arbete mindre förmånligt, änden jag haft att derpå använda. Värdigens då, mine Herrar, öfverse med samma ursäktande godhet ofullkomligheten af mina betraktelser, som den af min i dag slutande förvaltning. För mig upphör nu den äran att vara Eder ordförande; — men icke den att hafva varit det. Det är en heder, som skall fästas vid mitt minne, i fall jag behåller något, och som jag nu medtager, då jag åt en efterträdare, bäst prisad af Edert nyss föregångna val, öfverlemnar det rum jag sedan sex månader innehaft: ett rum, mine Herrar, som ibland Eder alla andra skola värdigare än jag uppfylla; men ingen lemna med djupare känslor af vördnad och tacksamhet.
