grad af odling, som de nu äga, aldrig hafva skänkt oss forfattare, som åtminstone haft den äran att täfla med sina romerska mönster, om de änskönt aldrig förmått öfverträffa, eller ens upphinna dem.
Att som sig bör upphöja värdet af detta lyckliga språk, är att med detsamma göra Sleincour den rättvisa, som han äfven i det afseendet förtjenar. J lären påminna Eder, mine Herrar, med hvad förnöjelse vi ofta hört honom, ifrån detta rum, som i dag ljuder af hans saknad, tala till sina lärjungar eller församlade åhörare med ett behag, en rikedom, en flytande tankegåfva, som någon gång bedrog både honom och oss om tiden och förbytte timmar till ögonblick.
I ungdomen torftig och medellös, (hvarföre var denna lott nästan alla utmärkta naturgåfvors?) såg han sig efter vanan nödsakad, att under sin lönlösa tid vid Akademien söka sin bergning igenom bemedlade ynglingars enskilta undervisning. Det må nämnas som ett bevis af den aktning hans insigter och regelbundna lefnad redan då förvärfvat honom, att då den i de allmänna ärenderna på den tiden ansedde Grefve Fredrik Gyllenborg åstundade en handledare för sina unga söner, lemnades, framför andra, företrädet till detta förtroende åt Sleincour. Mer än en af våra mest hedrade medborgare, mer än en af dem,
