sina bröder, och att detta kunde tyckas innebära en liten motsägelse; men kanhända gifves häraf någon förklaring, som häfver svårigheten, och som lätteligen kunde göra kritiken orättvis.
Jag bör kanhända ej sluta denna recension, utan att hafva sagt ett ord om skrifarten. Den är sig lik i alla denna författares skrifter. Den har förtjensten af en viss lätthet och liflighet, men hvilka, då de nästan alltid skynda sig framom eftertanken, då de nästan beständigt röja sig i falska begrepp och högst förhastade omdömen, tyckas blott tjena att göra tankarnas oriktighet desto synbarare. En orimlighet, sagd med mycken lätthet och liflighet; falska resonementer, som med den största lätthet och liflighet oupphörligt sammanlänka sig, få derigenom, jag vet ej hvilken ny, oemotståndlig löjlighet. Om Hr B. kunde förmås att i sina skrifter lemna åt språket en något nogare vård; att blott välja ämnen dem han något närmare kände; att våga sina omdömen med något större betänksamhet; att i sina slutsatser något bättre öfverväga hvad som följer eller icke följer; att isynnerhet för alltid bortlägga alla dessa sökta qvickheter, alla dessa liknelser af den högsta osmaklighet, hvaraf hans stil öfverflödar; så skulle han tilläfventyrs kunna hoppas, att såsom författare upphinna åtminstone medelmåttans
