Sida:Leopold Samlade 6 1833.djvu/309

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 305 —

SILFVERTONEN,
eller
Tasso i phosphorisk öfversättning.

(Något om språk och stil i Poesien.)

Att skalden (när han nemligen bekänner sig till den sanna tyska tron i poesien) utgör en Silfverton i Skapelsens Sonat, detta är hvad vi kunna lära af företalet till en liten poetisk Samling, nyligen utgifven,[1] och hvad man, i brist af utgifvarens insigt i detta slags musik, nödgas lemna obestridt. Huruvida det likväl egentligen är genom sin poesi, tryckt i Upsala, som den unga skalden i en sådan egenskap af silfverton pryder skapelsen, detta är hvad som deremot återstår att veta och afgöra. Man kunde föranlåtas till någon tvekan derom, så väl af nyssnämda lilla poetiska Samling, som af andra föregående.

Med någon kännedom af Tassos språk och hans skönheter, har jag t. ex. för min del ej kunnat läsa utan förundran den öfversättning ur hans Befriade Jerusalem, som finnes i Phosphoros för Augusti månad 1810, och som nyligen råkat att falla mig i händerna: ett poetiskt försök,

  1. Poetisk Kalender för året 1813, utgifven af Atterbom. Upsala, hos Stenhammar och Palmblad.
Leopolds Skr. VI Del.20