Sida:Leopold Samlade 6 1833.djvu/62

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 58 —

skänkte svenska skaldekonsten, tillika med nya lifliga behag, ännu ett nytt slag, hvari han var sjelf den störste mästaren, och skall troligen länge förblifva det.

Men icke tillfreds med denna blott halfva rättvisa, har Ni krönt skaldens ära med filosofens och medborgarens. Under denna nya synpunkt hafva vi sett honom verkande ännu närmare på den allmänhet, hvaraf han omgafs; sett honom följa med ett aldrig frånvändt öga dess brister, fördomar, afvikelser; och genom konsten att likasom i flygten träffa dessa, lägga dagens framgång till seklernas rättvisa. Det är i detta dubbla ljus, det är höljd af dessa samlade lagrar, som Kellgren i Er teckning visar sig, ställd, att jag så må säga, emellan samtid och eflerverld, och genom särskilta förtjenster tillhörig begge: den förra mera genom dagens, tillfällets hastiga alster och deras verkningar; den sednare åter mera genom den fullkomligare skönheten af hans fullbordade mästerstycken.

Emellertid, se der de störste författares lott! Den tid, på hvilken de lefva, och den, som efter dem följer, dömmer dem nästan aldrig ur samma synpunkter. Allt hvad som är blott estetisk förträfflighet, skattas ej nog af medlefvande: det flygtiga ögat hvilar ej derpå; allt hvad som blott är