Hoppa till innehållet

Sida:Lidforss Dante 1907.djvu/38

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

36

sättet — att belägga staden med interdikt. Detta hade tilldragit sig i juni månad.

Någon fred vardt det således icke af den gången; men längre fram begaf sig Corso Donati till Rom och bragte påfven på den tanken att inkalla Karl af Valois, en broder till franska konungen Filip den sköne, för att dels hjälpa konungen af Neapel i hans krig mot Sicilien, dels äfven såsom en fullt opartisk domare stifta fred mellan partierna i Florens. Så skedde äfven, och allhelgonadagen 1301 höll Karl sitt intåg i staden. Allt motstånd från de Hvita afväpnades genom hans försäkran, att han komme endast som fredsstiftare, och ett möte hölls den 5 november i kyrkan Santa Maria Novella, där Karl “med egen mun åtog sig och svor och såsom konungsson lofvade att bevara staden i fredligt och godt skick, och jag (Villani), som skrifver detta, var där tillstädes. Men det gjordes tvärtom af honom och hans folk.“ Beväpnade män intogos i staden; Corso Donati, ehuru förvisad, inkom tillsammans med dem, och folkmassan, som snart såg hvilka som voro herrar, hurrade för herr Karl och Baronen (= Corso). Under en vecka öfverlämnades staden åt eld och svärd, och ett nytt besök af kardinal Acquasparta hade inga andra följder än ett kort stillestånd och ännu ett interdikt. Under de första månaderna af 1302 fortsattes “fredsverket“ på samma vis och kröntes med en högmålsprocess mot några Hvita, som sades hafva inlåtit sig i en sammansvärjning med en viss Piero Ferrante från Languedoc för att denne skulle mörda Karl, som var hans egen länsherre; bref företeddes, som skulle hafva skrifvits af de anklagade, men Villani anser