Sida:Lidforss Dante 1907.djvu/7

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
5

liska kanzoner, hvilken på grund af hans inträffade död icke finns fullbordad annat än öfver tre af dem; men, efter hvad man ser, var det ett ståtligt, vackert, skarpsinnigt och storartadt arbete, emedan det visar sig smyckadt af en högstämd stil och af vackra filosofiska och astrologiska resonemanger. Likaså skref han en liten bok, som han kallar De vulgari eloquentia, där han lofvar att göra fyra böcker, men det finnes endast två, möjligen på grund af hans påskyndade slut, i hvilken han på starkt och prydligt latin och med vackra skäl klandrar alla Italiens dialekter (volgari). Denne Dante var på grund af sin lärdom något högdragen, tvär och lättretlig och nästan som en obelefvad filosof förstod han sig ej rätt på att umgås med lekmän; men för sina andra goda egenskaper och lärdom och värde som en stor medborgare tyckes det oss lämpligt att gifva honom ett evärdeligt minne i denna vår krönika, eftersom hans ädla verk, som han lämnat oss i skrift, göra honom till ett sant vittnesbörd och ett hedersamt rykte för vår stad.”

Dessa hufvuddrag af Dantes lif och verksamhet hafva lämnats åt eftervärlden af den berömde Johan Villani, hvilken som historisk författare blifvit jämnställd med Herodot, och hans uppgifter både kunna och böra anses som fullt trovärdiga, då han icke allenast var florentinare och således Dantes landsman, utan äfven var samtidig med honom, om än tio år yngre. Men eljes äro källorna för Dantes biografi synnerligen litet gifvande; man har några data ur officiella protokoller i Florens och ett par andra handlingar, där han omnämnes: det är allt, och det har blifvit sagdt